Event utan Facebook
Under tio år var Facebook-evenemanget standard i svenskt föreningsliv. Det var gratis, alla var där, och inbjudan spreds av sig själv. Inget av det stämmer riktigt längre, och många styrelser märker det först när femton personer dyker upp på något de bjudit in trehundra till.
Kort svar
Ett Facebook-evenemang syns bara för en liten del av dem som följer sidan, och kräver att deltagaren har ett konto. En egen eventsida med öppen länk når alla, går att indexera i Google, fungerar för den som inte är på sociala medier och lämnar deltagarlistan hos föreningen i stället för hos plattformen.
Vad som faktiskt hände med räckvidden
Facebook tjänar pengar på annonser, och ett flöde fullt av gratis inlägg från sidor konkurrerar med det. Under flera år har den organiska räckvidden för sidor sjunkit stadigt. Ett evenemang från en föreningssida visas i dag för en bråkdel av dem som följer den.
Det syns sällan i statistiken någon läser. Det syns när femton personer kommer till våravslutningen som förra året hade sextio.
Alla är inte där
Andelen svenskar som använder Facebook har minskat i flera år, och bland dem under 25 är den låg. Samtidigt finns det medlemmar som aktivt valt bort plattformen. När föreningens enda inbjudan ligger bakom en inloggning som de inte har, är de i praktiken utestängda från verksamheten de betalar avgift för.
Det är en demokratifråga innan det är en marknadsföringsfråga. En förening ska kunna nå alla sina medlemmar, inte bara dem som råkar vara kvar på en viss plattform.
"Intresserad" är inte en siffra att planera efter
Att klicka på "intresserad" kostar ingenting och betyder ingenting. Fyrtio intresserade kan bli åtta som kommer, eller femtio. Ska ni köpa mat, boka lokal eller beställa bussar är det obrukbart.
En riktig anmälan, med namn och gärna betalning, ger ett tal ni kan räkna på. Det är hela skillnaden mellan att gissa och att veta.
Det ni tappar när evenemanget bor hos någon annan
Deltagarlistan tillhör inte er. Ni kan inte exportera den, inte mejla deltagarna utanför plattformen, och inte använda uppgifterna till att bjuda in dem nästa gång. Efter eventet har föreningen ingenting kvar.
Dessutom försvinner historiken. Alla evenemang ni arrangerat de senaste åren ligger i en tidslinje som varken går att söka i eller redovisa för en bidragsgivare.
Efter ett par år har ni varken kontaktuppgifter till dem som kommit, sökbar historik över vad ni arrangerat, någon koppling till medlemsregistret eller underlag att lägga i en bidragsansökan.
Så flyttar ni utan att tappa folk
Sluta inte tvärt. Lägg aktiviteten på er egen sida, och använd Facebook som en av flera vägar dit under en period. Inlägget blir då en länk i stället för ett evenemang, och anmälan sker hos er.
Efter några aktiviteter har ni mejladresser till dem som brukar komma. Då är utskicket er huvudkanal, och de sociala medierna blir det de fungerar bäst som: ett sätt att nå personer som ännu inte är medlemmar.
- Skapa eventsidan hos er, med en kort och delbar länk
- Lägg länken i nyhetsbrevet, på webbplatsen och i chattgrupperna
- Posta gärna på Facebook också, men som länk dit
- Samla anmälningarna på ett ställe, oavsett var folk kom ifrån
- Efter eventet: behåll kontakten med dem som deltog
En sidovinst: Google hittar er
Ett Facebook-evenemang syns i praktiken inte i en sökning. En öppen eventsida på föreningens egen adress gör det, särskilt om ni beskriver vad, var och när i klartext.
För en förening som vill växa är det skillnaden mellan att nå dem som redan känner er, och att nå den som precis flyttat till orten och söker på "orienteringsklubb Gnesta".
Så gör ni det i Asamla
Varje aktivitet får en publik sida med egen länk. Besökaren behöver inget konto, och anmälningarna hamnar hos föreningen.
- Öppen eventsida som fungerar utan inloggning
- Anmälan med namn, platstak och väntelista
- Deltagaravgift kan betalas direkt i anmälan
- Sidan är indexerbar, så aktiviteten går att hitta i sökmotorer
- Deltagarlistan och historiken stannar hos er
Vanliga frågor
Måste vi sluta helt med Facebook?
Nej. Det fungerar bra som en av flera vägar till aktiviteten, särskilt för att nå personer som inte är medlemmar. Poängen är att inbjudan och anmälan bor hos föreningen, så att ingen stängs ute och listan är er.
Kan personer utan konto anmäla sig till vårt event?
Ja, om eventsidan är öppen. En publik sida med anmälningsformulär kräver varken konto eller inloggning för besökaren.
Vad gör vi med dem som bara finns i Facebook-gruppen?
Be dem lämna e-postadress vid nästa aktivitet, gärna i samband med anmälan. Efter två eller tre arrangemang har ni de flesta, och gruppen blir en kanal i stället för enda vägen in.
Syns vårt event i Google?
En öppen eventsida på föreningens egen adress kan indexeras av sökmotorer. Facebook-evenemang syns i praktiken inte alls i sökresultat.
Uppdaterad . Innehållet är allmän vägledning, inte juridisk rådgivning.
Redo att samla allt på ett ställe?
Starta gratis och se själv hur Asamla förenklar föreningslivet.